Hur står det till med läkemedelsförsörjningen

En annan faktor som påverkar tillgången är att det vid en brist är med lukrativt för företagen att sälja läkemedlen i de länder där priserna är högre.

I dag finns ingen myndighet som ansvarar för läkemedels-försörjningen. Ansvaret låg tidigare hos Apoteket AB men ansvaret togs bort när apoteksmonopolet avreglerades 2009. Det är många viktiga mediciner som bara tar slut, föreställ er vad det skulle innebära för de omkring 450 000 svenskar som har diabetes om de inte fick tillgång till insulin. Eller alla hjärtsjuka som behöver blodtrycksmedicin eller maskmedel för att stoppa epidemierna på förskolorna.

Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben deltar i olika råd i Västra Götalandsregionen och i Göteborgs stad. Vi ger information om våra medlemmars situation till politiker och tjänstemän. De i sin tur ger oss information om vad som händer inom deras område. Vid mötet med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds dialogmöte med patient- och brukarföreningar fick vi bland annat en förklaring och information om Sveriges läkemedelsförsörjning av Jan Carlström, nämndens medicinska rådgivare. Nedan är anteckningar förda av nämndens sekreterare Ludwig:

Utvecklingen av läkemedelsförsörjningen

Jan Carlström introducerar frågan och understryker att trots att det alltid har förekommit fall av restnoterade läkemedel så är det ett problem som ökat och det är därför högst aktuellt. Problemet är dock att det inte är en fråga som ägs av varken nämnderna, regionen eller ens svenska staten, det är ett globalt problem. Det är internationella företag som inte kan leverera sina läkemedel. I stor utsträckning beror restnoteringarna på att de verksamma substanserna som krävs för produktionen av läkemedlen framställs på ett fåtal fabriker vilket gör läkemedelsföretagens produktion och leverans av läkemedel mycket känslig för störningar i det första produktionsledet.

En annan faktor som påverkar tillgången är att det vid en brist är med lukrativt för företagen att sälja läkemedlen i de länder där priserna är högre, vilket gör att t.ex. den amerikanska marknaden prioriteras över den svenska där vi förhandlat ner priserna för att göra det mer tillgängligt för patienterna. Därmed har problemet med restnoteringar inte särskilt mycket att göra med varken privatiseringen av apoteken eller lagerhållning av läkemedel, och det är inte ett svenskt problem, det är ett globalt problem.

En fråga som Västra Götalandsregionen har större möjlighet att påverka är läkemedelsförsörjningen på sjukhusapoteken, alltså de läkemedel som brukas på regionens sjukhusavdelningar. Brister på läkemedel på sjukhusen kan få mycket allvarliga konsekvenser och för att hantera detta arbetar regionen kontinuerligt med både möjligheter att byta till liknande fabrikat eller snarlika preparat, samt att låna läkemedel från andra regioner i landet.

Regeringen lade ett uppdrag att skapa rutiner för en snabbare insamling av information om restnoterade läkemedel i augusti 2019 som ska redovisas i två etapper under 2020. Det omfattar även att läkemedelsverket ska utveckla sin informationsspridning rörande alternativa behandlingsmöjligheter vid kritiska brister. Även på EU-nivå pågår ett arbete för att ta fram vägledning till läkemedelstillverkare för att snabbare kunna rapportera om potentiella läkemedelsbrister.

Utöver detta skriver läkemedelsverket att förskrivaren kan se till att de läkemedel som de förskriver inte är restnoterade, samt att patienterna kan se till att vara ute i god tid när de ska hämta ut sina mediciner. Om läkemedlen ändå inte finns ska patienten kontakta sjukvården.

Regionen har en egen rutin för hur en kritisk restsituation ska hanteras på regional nivå där regionchefläkaren får göra den medicinska bedömningen om vilka som ska få de kvarvarande läkemedlen. Vid krig så finns det redan en diskussion mellan försvaret om hur beredskapslager ska hanteras, men då gäller det mer konventionella mediciner.

Många frågor

Några av de frågor som ställdes av föreningarna till Jan Carlström omfattade sådant som om det var bättre förr, om situationen är likadan i länder som t.ex. USA, samt vilka möjligheter som finns att få andra förpackningar än de som förskrivits.

Jan Carlström svarar att antalet restnoteringar var färre förr, men att det även fanns många färre läkemedel vilket gör det svårt att jämföra ur ett historiskt perspektiv. I USA är läkemedlen så mycket dyrare att det är mer lukrativt för företagen att sälja där än i Sverige när vi pressar ner priserna på läkemedlen. Jan medger att en lösning på restsituationer är att ge apoteken större möjligheter att lämna ut t.ex. en större förpackning än den som förskrivits.

Länkar

Gilla oss! Dela oss! Följ!
error