Internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen är en viktig dag som associeras med feminism och kamp för jämställdhet
Astrid Steen, ordförande Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben

Internationella kvinnodagen är en viktig dag som associeras med feminism och kamp för jämställdhet. Även om det är långt kvar till ett samhälle där alla oavsett könstillhörighet har samma möjligheter i Sverige och världen över så har medvetenheten och intresset för dessa frågor ökat.

Trots att även kvinnor med funktionsnedsättning drabbas av samhällets patriarkala strukturer och dessutom är i en mer utsatt situation än normfungerande kvinnor, glöms funktionalitetsperspektivet lätt bort i jämställdhetskampen. Personer med funktionsnedsättning ses oftast som könslösa av samhället. Det är som att vi med nedsatt rörelseförmåga endast är människor med begränsad rörlighet och inte något annat. Att det finns fler faktorer som påverkar våra liv än just rörelsehindret verkar inte riktigt existera i människors tänk.

Jag vill se att politiker och tjänstemän som arbetar med våra frågor inser att vi inte lever i en liten skyddad bubbla genom att aktivt börja arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i våra frågor. Och jag vill se en jämställdhetskamp där även jag och mina vänner med nedsatt rörelseförmåga som utsätts av patriarkatet får synas i kampen!
Astrid Steen
Ordförande i Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben

Bild lånad från tjejjouren Indra

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet handlar inte bara om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden.  

Personer med funktionsnedsättning har det generellt sämre när det gäller utbildning, sysselsättningsgrad, ekonomi och hälsa än den övriga befolkningen. Men ojämlikheten är också stor mellan kvinnor och män med funktionsnedsättningar. Intressefrågorna som funkisrörelsen arbetar med har ett slags könlöst perspektiv och är ofta formade utifrån ett traditionellt manligt perspektiv. Vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt: att höja levnadsförhållanden för oss med funktionsnedsättning – både kvinnor och män men också ta med jämställdhetsperspektivet.

Jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter

I rapporten Jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter gjord av Myndigheten för delaktighet har de tittat med genusögon på män och kvinnor med funktionsnedsättning. Läs gärna rapporten, den är mycket intressant. Här är några punkter som tar upp skillnader mellan män och kvinnor med funktionsnedsättning:

Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad

Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män trots att de har en högre utbildningsnivå än vad männen har och fler kvinnor än män arbetar deltid. Färre kvinnor jämfört med män med funktionsnedsättning har en tillsvidareanställning. Färre kvinnor än män får arbetsmarknadsstöd och får i mindre utsträckning sina behov av anpassningar på arbetet tillgodosedda. Kvinnor arbetar mer sällan i privat sektor där lönerna är bättre än i offentlig sektor. Undersysselsättningen är en viktig anledning till att kvinnors löneinkomster är lägre än mäns men även att kvinnorna i genomsnitt har lägre lön än männen och det i sin tur påverkar kvinnors levnadsförhållanden. Till exempel saknar kvinnor med funktionsnedsättning i högre grad än män en kontantmarginal.  

Kvinnor har sämre hälsa

Rapporten visar att ojämlikhet och ojämställdhet yttrar sig inom hälsoområdet. Personer med funktionsnedsättning och särskilt kvinnorna är mest drabbade av ohälsa. Kvinnor jämfört med män är också generellt mindre benägna att söka läkarvård trots behov. Hälsotillståndet kan inte enbart förklaras av nedsatt funktionsförmåga, utan hänger snarare samman med att låg utbildningsnivå, låg inkomst och en liten anknytning till arbetsmarknaden. Sämre hälsa påverkar alltså förutsättningarna för att delta i samhällslivet på lika villkor som övriga befolkningen.

Våld och hot

Kvinnor med funktionsnedsättning utsättas för hot och våld av personer de har nära relationer till. Det kan vara en partner, en familjemedlem eller en person som utför vård eller service. Möjligheten till skyddat boende som är fysiskt tillgängligt är idag inte en självklarhet. Det förekommer att utsatta kvinnor har fått återvända till hemmet där våld förekommer på grund av att det skyddade boendet inte är tillgängligt.

Demokratiskt inflytande

När det gäller demokratiskt inflytande så är en lägre andel kvinnor än män med funktionsnedsättning medlemmar i politiska partier. En förklaring kan vara att kvinnor i lägre utsträckning har tillgång till olika stödinsatser, såsom personlig assistans och möjligheter till transport, och därmed har sämre möjligheter att delta. Formellt har kvinnor och män samma möjligheter men i realiteten verkar politikernas kön sortera upp och styra karriärmöjligheterna och uppdragsvilligheten.

Men kom igen …

Kom igen … det är år 2021 och det ska inte se ut så här! Unga Rörelsehindrade är organisationen för dig som också vill att alla ska kunna vara med i samhällsgemenskapen oavsett om man är funkis eller inte. Ingen ska lämnas utanför! Kom med och stöd oss för ett samhälle som funkar för alla. Vi behöver dig, du behöver oss! Du kan ha en egen funktionsnedsättning eller inte – alla är välkomna som medlemmar (om du är max 32 år). Här bli du medlem!

Gilla oss! Dela oss! Följ!