Amanda Dexhav har gjort en sammanställning av vad riksdagspartierna säger om funktionshinderpolitiken. Nedan kommer hennes arbete/sammanställning:

Riksdagspartierna 2026

Vad säger egentligen de olika partierna om funktionsnedsättningar och funktionshinder? Här har jag tagit fram svar på frågan från alla åtta partier som finns representerade i riksdagen. Jag har läst Funktionsrätt Sverige som har frågat de olika partierna om just funktionsrätt. På figur 1 nedan syns partiernas resultat från Funktionsrätt Sveriges enkät. Frågan ur deras enkät som skilde partierna mest åt var frågan om att Funktionsrätt borde bli lag i Sverige för att kunna uppnå Funktionsrättskonventionen i Sverige. Funktionsrätt innebär att vi har rätt till ett fungerande samhälle oavsett vad för “funktion” vi har, inget ska hindra en eller annan att kunna vara delaktig. Funktionsrättskonventionen är en konvention som kom till år 2006 och Sverige anslöt sig år 2009. En konvention av FN för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är Sveriges rätt att se till att konventionen blir verklighet. Resultatet av enkäten visade att S, M och K inte ville ha förslaget i dagsläget. De menar att den svenska lagstiftningen redan uppfyller konventionens krav. De menar också att problemen även handlar om tillämpning. SD tog en avvaktande hållning i frågan. V, MP, C och L var däremot för en lagstiftning. De vill tydliggöra statens ansvar.

Figur 1: Resultat av enkät från Funktionsrätt Sverige

Moderaterna:

Sverigedemokraterna:

Avvaktande i frågan om att göra konventionen om Funktionsrätt till lag. I ett mail jag skickade ut till alla partierna i riksdagen med frågan på deras syn och funktionshinderpolitik, svarade Sverigedemokraterna med att de ser funktionshinderpolitiken som viktig. De nämner även hur de vill stärka LSS, rättssäkerheten och tillgången till stöd och hjälpmedel. De avslutar med att förklara att de vill “stoppa fusk och höja kvaliteten i handläggning och rehabilitering”.

Kristdemokraterna:

I nuläget vill de inte skapa en lagstiftning av konventionen för funktionsrätt. Menar att den svenska lagstiftningen redan uppfyller dessa krav eller att det är tillämpningen man ska kolla på. I frågan om en nationell handling för att motverka ojämlikheter i hälsa och vård hänvisar de att det är regionens ansvar och stärka en styrning och uppföljning inom befintliga strukturer. Efter att jag mailat partierna med samma fråga om deras funktionshinderpolitik, Kristdemokraterna svarade med att det är en mycket prioriterad fråga för partiet och att deras riksdagsledamot Dan Hovsjö jobbar med denna fråga. Sedan beskriver de några saker Dan jobbar för i frågan, förbättra livsvillkoren för personer med funktionsnedsättning med fokus på trygghet, valfrihet och ett mer fungerande stöd i vardagen. “KD vill stärka LSS-lagstiftningen och säkerställa att fler får rätt till personlig assistans, samt minska osäkerheten i omprövningar för personer med varaktiga funktionsnedsättningar” skriver Maria Olin från KD i mailet. Maria berättar även om hur de vill förbättra tillgängligheten i vård och psykiatri, korta köerna och stärka samordningen mellan vårdgivare och kommuner. De prioriterar barn- och ungdomspsykiatrin för att kunna ge snabba insatser tidigt. “Vi har också drivit på för ökad rättssäkerhet inom assistans och LSS, samt för bättre samordning mellan vård och socialtjänst för personer med mer omfattande behov. Sammanfattningsvis arbetar KD för ett mer tryggt, rättssäkert och tillgängligt stödsystem där personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv med god livskvalitet”.

Liberalerna:

L har en positiv inställning till att göra funktionsrättskonevtionen till lag, vill lyfta statens ansvar i frågan. I en fråga om jämlik hälsa svarade de att de ställer sig bakom en nationell handlingsplan för att motverka ojämlikheter i hälsa och vård.

Socialdemokraterna:

I nuläget vill de inte skapa en lagstiftning av konventionen för funktionsrätt. Menar att den svenska lagstiftningen redan uppfyller dessa krav eller att det är tillämpningen man ska kolla på. I en fråga om jämlik hälsa svarade de att de ställer sig bakom en nationell handlingsplan för att motverka ojämlikheter i hälsa och vård.

Vänsterpartiet:

Vänsterpartiet har en positiv inställning till att göra funktionsrättskonevtionen till lag, vill lyfta statens ansvar i frågan. När en liknande fråga kring lagstiftningen ställdes 2018 var de tveksamma. I en fråga om jämlik hälsa svarade de att de ställer sig bakom en nationell handlingsplan för att motverka ojämlikheter i hälsa och vård. Vänster kontaktades via e-post och ställdes samma fråga som resterande partier, deras syn och åsikter på funktionshinderpolitik. Partiets svar redovisas enligt hänvisad webbplats, vänsterpartiets webbplats. Partiets svar kommer nu att baseras på vad som står på webbsidan om funktionshinderpolitik. De vill att samhället ska bli mer tillgängligt, arbetsplatser, bostäder, transporter och offentliga lokaler specifikt. De skriver även att lagen om diskriminering borde skärpas åt för att öka delaktigheten. “Vi vill också att tillgången till hjälpmedel blir likvärdig i hela landet”. De anser att rättighetsperspektivet ska genomsyra regelverk och politik för personer med funktionsnedsättning och att funktionsrättskonventionen ska lagstiftas. De tycker även att personlig assistans är en insats som ska förstatligas samt att assistansersättningen måste ses över. “Vänsterpartier vill stärka tillgången till rättshjälp i LSS ärenden och att det tillkommer någon form av kompensation till den enskilde när den tvingas vara utan LSS-insats under tiden som denna överklagar beslut och inväntar förvaltningsrättens dom.

Centerpartiet:

Centerpartiet har en positiv inställning till att göra funktionsrättskonventionen till lag, vill lyfta statens ansvar i frågan. När en liknande fråga kring lagstiftningen ställdes 2018 var svaret ett nej. I en fråga om jämlik hälsa svarade de att de ställer sig bakom en nationell handlingsplan för att motverka ojämlikheter i hälsa och vård. Centerpartiet kontaktades via e-mail med frågan om deras syn på funktionshinderpolitik. De började med att beskriva hur nära och varmt ämnet ligger om hjärtat. De beskriver som tidigare att de vill att en LSS-lagstiftning stöd för ska tillgå. De vill att staten tar över hela ansvaret för assistansen med förhoppning att skapa en trygg och rättssäker process, att alla grundläggande behov ska ge rätt till det stöd man behöver. De ser det som oacceptabelt att assistansersättningen har tillåtits urholkas. De vill införa “förutsägbar och rättvis uppräkning av ersättningen som löne- och kostnadsutvecklingen i samhället”. De nämner även att de vill att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bli lag i Sverige.

Miljöpartiet:

MP har en positiv inställning till att göra funktionsrättskonevtionen till lag, vill lyfta statens ansvar i frågan. När en liknande fråga kring lagstiftningen ställdes 2018 var de tveksamma. I en fråga om jämlik hälsa svarade de att de ställer sig bakom en nationell handlingsplan för att motverka ojämlikheter i hälsa och vård. Uppgifterna kompletterades genom kontakt med partiet via e-post med frågan de andra partierna fått om funktionshinderpolitik, de hänvisade till deras webbplats istället. Nedan redovisas informationen på partiets webbplats. Miljöpartiet vill att LSS-lagen ska förtydligas och att staten ska ta över för den personliga assistansen. De vill att samhället blir tillgängligt för personer med psykisk eller fysisk funktionsvariation. Förbättra stödet oavsett vart i landet man bor och göra det möjligt för studenter att fullgöra studier i skola och gymnasium, att studera på komvux och även läsa om komvuxkurser för de studenter som har haft hinder på grund av funktionsnedsättning.

Övergripande sikt:

I dagsläget inför valet 2026 kommer Moderaterna, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna inte vilja göra funktionssätt konventionen till lag i Sverige. De anser att den nuvarande svenska lagstiftningen redan uppfyller de krav som konventionen ställer. Därför ser de inget behov av att göra konventionen till lag i nuläget. Istället betonar de att problemet snarare ligger i hur lagarna tillämpas i praktiken, och att fokus bör ligga på att förbättra genomförandet inom befintliga system.

Sverigedemokraterna intar en mer avvaktande position. De uttrycker att funktionsrättskonventionen är viktig, men tar inte tydligt ställning för eller emot att göra konventionen till lag. Däremot lyfter de frågor som rör stärkt LSS, ökad rättssäkerhet och bättre tillgång till stöd och hjälpmedel.

Liberalerna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har däremot positiv inställning till att göra funktionsrättskonventionen, till lag. De menar att det skulle tydliggöra statens ansvar och stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Flera av dessa partier lyfter också vikten av en nationell handlingsplan för att minska ojämlikheter inom hälsa och vård.

Varför skiljer sig partiernas svar åt?

En möjlig förklaring till skillnaderna är hur partierna ser på statens roll. De partier som vill göra konventionen till lag betonar ett starkare statligt ansvar och vill säkerställa rättigheter genom lagstiftning. De partier som är mer tveksamma anser istället att nuvarande lagar räcker och att problemet ligger i hur de används i praktiken, snarare än i brist på lagar. Detta speglar också olika politiska synsätt på hur mycket staten bör styra jämfört med regioner och befintliga system.

Vad händer om konventionen blir lag?

De partier som inte vill att funktionsrättskonventionen ska lagstiftas är oroade för konsekvenserna. Vad händer om konventionen blir lag? Staten kommer att få större ansvar för att säkerställa att rättigheterna uppfylls.Varför får staten större ansvar? Det beror på att en lag är en juridiskt bindande rätt, vilket innebär att staten måste se till så att svenska lagar och beslut uppfylls. Om en lag inte uppfylls kan bland annat domstol behöva ingripa.

En lagstiftning kan resultera i högre kostnader för staten och myndigheter samt mer resurser för att säkerställa att lagen följs i hela landet. Det kommer även behöva införas fler regler och kontroller och längre handläggningstider. Hur lagen tolkas kan även leda till fler rättsprocesser och konflikter.

En lagstiftning stärker individens rättigheter, men samtidigt ställer den högre krav på staten. Det kan förbättra rättssäkerheten, men också innebära ökade kostnader och mer administration.

Vad innebär begreppet funktionsnedsättning?

Funktionsnedsättning är ett av de tre begrepp som finns som har olika betydelser. Enligt en artikel från Autism Sverige ligger dessa tre begrepp nära varandra i betydelse.

Funktionsnedsättning:

Funktionsnedsättning är en nedsättning av en funktionsförmåga som är jämförd med en tänkt normal förmåga. En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning kan vara en medfödd skada, förvärvad skada eller en följd av sjukdom eller tillstånd.

Funktionshinder:

Funktionshinder innebär att det blir svårt för en person att utföra något på grund av att omgivningen inte är tillräckligt anpassad. Liknande funktionsnedsättning fast för en persons relation till omgivningen, alltså att man till exempel har svårigheter att klara det vardagliga livet och dess uppgifter.

Funktionsvariation:

Funktionsvariation beskriver att olika människor har olika förmågor och egenskaper. Detta begrepp rör vid alla människor i befolkningen, det beskriver alla funktionsförmågor och är varierande från person till person. Att vi är olika, inte sämre eller bättre.

Begreppslista:

Begrepp	Betydelse
LSS	Lagen om stöd och service för funktionshindrade
Tillämpning	Användning av teori eller metod för praktiskt ändamål.
Konvention	Ett internationellt avtal mellan länder som är juridiskt bindande för de länder som har undertecknat. En gemensam överenskommelse.
Funktionsrättskonevnetionen	FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Funktionsrätt	Rätten att kunna fungera i olika situationer, oavsett funktionsnedsättning och hinder som finns i samhället.
Rättsprocesser	En förundersökning, åtalsprövning, rättegång samt verkställighet av straff.