En dag tog jag och mina föräldrar min bil till Varnhems klosterkyrka i Skövde.
Kyrkan är otroligt bra rullstolsanpassad med breda träramper jämte alla trappor. Jag kunde rulla med på den allmänna visningen och se allt som de andra också såg. Jag blev jätteglad för det.
Tyvärr var inte kassörskans bemötande bra. Hon sa att jag inte skulle behöva betala och hennes argument var att hon trodde inte jag skulle förstå något av den guidade kyrkoturen, för jag satt ju i rullstol. Jag, mina föräldrar och mina andra släktingar blev så paffa, när hon sa så. Ingen av oss visste vad vi skulle säja efter att ha fått ett sådant argument kastat i ansiktet. Vi beslöt oss ändå för att gå med på den guidade turen, bara för att få en mysig stund.
Det visade sig sen, att kassörskan var också hon som skulle vara guiden. Jag tänkte, här gäller det att göra det bästa av situationen.
Sen mot slutet på den guidade turen frågade guiden om det var någon som har någon fråga och då var det en man som vi inte kände som märkte att jag hade tryckt in två frågor som jag ville ställa, så mannen räckte upp sin hand och sa ”denna tjejen i rullstolen har två frågor”. Jag tryckte på min taldator och den läste upp mina frågor.
Guiden blev nog lika paff som jag blev, när hon sa att jag inte behövde betala. Jag hoppas att guiden lärde sig och förstod att bara för att man sitter i rullstol är man inte osmart.
Vid tangentbordet My Gustafsson