Göteborgs färdtjänst nedmonteras

färdtjänsten nedmonteras

På Färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor den 29 januari kommer förvaltningen lägga fram förslag på sparpaketet på sju (7) miljoner kronor. Med tanke på att Göteborgs stad inte ser några hinder att sprätta 138 miljoner kronor på att utreda projektet linbanan anser Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben att det är ett medmänskligt lågvattenmärke att spara sju miljoner kronor på färdtjänsten i Göteborg.

Färdtjänsten listar tre huvudförslag som ska spara in dessa sju miljoner:

  1. Ändrat regelverk för månadskort
  2. Mer aktiv hänvisning till flexlinjetrafik  
  3. Personaladministrativa kostnadsminskningar.

Dessutom listar de ett antal möjligheter till ytterligare åtgärder. Förvaltningens förslag ligger sist i texten och Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben kommenterar och besvarar i början av texten.

Vi utläser att det är en ren nedmontering av färdtjänsten som beskrivs i de tre huvudpunkterna och de ytterligare åtgärder som föreslås kan ge besparingar. Är det politikernas intention att på sikt avveckla färdtjänsten och ställa människor med funktionsnedsättning utanför samhället? Säg det då till oss rakt i ansiktet så vi kan ta den riktiga diskussionen! Då vet vi också vilka partier som är värda att rösta på.

Bli medlem i Unga Rörelsehindrade, alla krafter behövs nu!

Färdtjänst som havererar. Foto: Mikael Berglund

Unga Rörelsehindrade anser inte att det ska sparas på färdtjänsten men nu tittar vi på förvaltningens sparförslag:

Angående förslag 1 gällande månadskort. Först vill vi slå fast att 30 enkelresor per månad är ett blygsamt resande. Det är en tur och returresa varannan dag och det uppnår man lätt genom vardagsärenden, engagemang i föreningar och umgänge med anhöriga och vänner. Är 30 enkelresor i månaden en rimlig gräns om en gräns överhuvudtaget ska sättas? Det tycker inte Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben.

Siffrorna i förslaget säger inte mycket. Hur många fler resor gör de som använder över 30 resor/månad? Är behovet av resor allt för lågt beräknat av politikerna? Ska vi inte kunna göra en resa varje dag? Eller ligger resandet på några få individer och som då gör extremt många resor? Finns det misstanke om oegentligheter? Är det en gruppbestraffning som föreslås av förvaltningen?

Angående förslag 2 gällande flexlinjetrafik. Vi ser det som positivt att de som kan använda sig av flexlinjetrafik också gör det. Detta kräver dock att man kan vara flexibel med sin tid och energi då både avresa och hemresa kan variera i ett spann på två timmar. Detta krav på flexibilitet kan ställa till problem med annan mer styrd tid som till exempel hemtjänst.

Risken i detta förslag är att vi ser en kommande färdtjänst i linjetrafik vilket kommer att exkludera många av våra medlemmar. Hur fungerar denna resform för de i rullstol/elrullstol? Hur fungerar det för dem som är hjärntrötta? Vi anser att om man ska ställa krav på att använda flexlinjen när så är möjligt måste det nuvarande vänte-spannet bli rimligt och som måttstock kan man använda den ordinarie kollektivtrafiken. Samt att det för dem som flexlinjetrafik inte fungerar som resform lätt kan få dispens från denna. Det är också viktigt att dessa då inte bemöts av aktiv hänvisning till flexlinjetrafik av beställningscentralen.

Vilket leder oss vidare till förslag 3 gällande personaladministrativa kostnadsminskningar. Vi citerar från texten i förslaget: ”En kostnadsminskning inom det personaladministrativa området kan göra det svårare att upprätthålla kvalitet- och servicenivåer över tid”.  Det vill säga: Bye, bye färdtjänst i dess nuvarande form.

Kommentarer till de övriga åtgärderna som kan komma i fråga:

Att höja egenavgifterna för färdtjänstresenärer är att slå på en grupp som redan är hårt ekonomiskt ansträngd. Om målet för färdtjänsten ska vara, som det står i själva förslaget, är ett ”minskat resande till följd av kostnadsökningen” en motsägelse för uppdraget att tillhandahålla serviceresor på socialt någorlunda jämlika villkor i Göteborg. Likadant ser vi på förslaget att skilja på barn med funktionsnedsättning och barn utan funktionsnedsättning – det är inte värdigt Göteborgs stad att göra denna åtskillnad.

Åtaganden utöver grunduppdraget. Vem är färdtjänstens serviceuppdrag till för? Resenären som är i behov av färdtjänst eller utföraren? Det självklara svaret är resenären som är i behov av färdtjänst och då ska man få hjälp att bära sina kassar till dörren för i annat fall blir resan till affären helt onödig.

När det gäller tillgång till trappklättrare anser vi att en tidsbegränsad tillgång till trappklättrare är ett dåligt förslag. Det är inte inom färdtjänsten/kollektivtrafikens uppdrag att bestämma var människor ska bo. Med tanke på bostadssituationen i Göteborg är det ett hån att kräva en anskaffande ny bostad på ett halvår. Färdtjänsten kan inte se sig som en solitär enhet utan den interagerar även med andra insatser som resenärerna kan tänkas behöva från samhällets sida. Till exempel är tryggheten och rehabiliteringen av en person som drabbats till exempel av en hjärnblödning viktig och då kan kravet på flytt från en invand boendemiljö ödelägga all rehabilitering.

Att försämra servicenivån med att utöka sökintervallet till 60 minuter ska jämföras med resenärers resintervall i den övriga kollektivtrafiken, oftast inte mer än tio minuter. Detta kan vi knyta ihop med tidigare kommentarer om nedmontering av färdtjänst. När det gäller tanken att avgiftsbelägga resorna till daglig verksamhet, släpp den! Det är att slå på den grupp av människor som är mest utsatta ekonomiskt och socialt. Det är ett helt förkastligt förslag. Skämmas!

Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubbens bedömning: Vi anser att Trafikkontoret förordar att politikerna ser till att tillföra de sju (7)  miljoner kronor som behövs för att få en budget i balans. De besparingar som beskrivits är en nedmontering av färdtjänsten och detta är inte acceptabelt.

färdtjänsten har kraschat
Så kan det gå.

Primärt åtgärdspaket lagt som förslag av färdtjänstförvaltningen

I det primära åtgärdspaketet ska besparingar om 7 mnkr genomföras. Åtgärderna behöver verkställas under våren 2020 för att ge planerad ekonomisk effekt. För att genomföra besparingar om 7 mnkr föreslås följande tre åtgärder:

1. Ändrat regelverk för månadskort. Månadskortet som det fungerar idag gäller för obegränsat antal fritidsresor, ett beslut som togs av färdtjänstnämnden 2012-06-11, § 48 dnr 0397/12. Tidigare begränsades månadskortet att enbart gälla ett visst antal fritidsresor, och resor som utfördes utöver det antalet utgick det egenavgift för. Åtgärden innebär att åter införa en begränsning på månadskortet. Detta skulle innebära att månadskortet endast omfattar väsentliga resor och därutöver 30 fritidsresor per kalendermånad. För fritidsresor utöver 30 enkelresor per kalendermånad utgår ordinarie egenavgift, vilket för 2020 är 49 kr per resa.

Mellan 100–150 personer per månad köper månadskort och genomför 25 eller fler fritidsresor. Totalt säljs ungefär 800–850 månadskort per månad. Genomför tidigare nämnda 100–150 resenärer resor på månadskortet i samma omfattning som idag innebär det att flera av dessa kommer att debiteras avgift utöver månadskortet. En ändring av regelverk för månadskort bedöms spara 3 mnkr per år. Detta dels genom ökade intäkter, men dels genom mer återhållsamt resande utifrån den ökade kostnadsbilden för den enskilda resenären.

2. Mer aktiv hänvisning till flexlinjetrafik. Beställningscentralen i Högsbo hanterar bokning för såväl färdtjänst som för flexlinje. I samband med bokning är det möjligt att se om resan istället skulle kunna genomföras med flexlinje, detta avhängigt hur färdtjänsttillståndet är utformat samt om flexlinjen trafikerar den adress som resenären ska resa till. Utifrån rådande läge hänvisas resenärer att resa med flexlinje istället för färdtjänst. Detta går att hantera mer strikt. Den striktare hanteringen innebär att vid resa inom flexlinjeområde på tid där flexlinjen går får resan inte utföras med färdtjänst. Regelverket ska gälla för önskad flexlinjetur och om där saknas ledig tid istället turen före eller turen efter, vilket för resenären kan innebära att resan behöver utföras en timma tidigare eller senare än önskat.

Förslaget kommer innebära en viss ökning av administration där kostnad tillkommer, dels kan samtalen bli längre vid bokning, men det kan också inkomma fler ansökningar för prövning avseende personer som till följd av sitt funktionshinder har svårt att genomföra resor med flexlinjen. En mer aktiv och strikt hantering av flexlinjen bedöms spara 2 mnkr per år. Besparingen är utifrån en förflyttning av resor till flexlinjen som innebär en lägre kostnad i förhållande till att resan skulle genomföras med färdtjänstfordon.

3. Personaladministrativa kostnadsminskningar. Kostnadsramen inom personaladministrativa området minskas. Huvudfokus är en minskning av heltidstjänster samt förändrad hantering vid frånvaro och ersättningsrekrytering. En kostnadsminskning inom det personaladministrativa området kan göra det svårare att upprätthålla kvalitet- och servicenivåer över tid. Åtgärder inom personaladministrativa kostnader förväntas för år 2020 ge effekt om 2 mnkr.

Beredskap och möjligheter till ytterligare åtgärder. Nedan redovisas möjligheter till fler åtgärder som skulle kunna vidtas om det ställs krav på ytterligare besparingar utifrån det ekonomiska läget år 2020. Om detta skulle bli nödvändigt är avhängigt andra politiska beslut som rör trafikkontorets och verksamhetens serviceresors ekonomi. De ytterligare åtgärder presenteras främst för att visa vilken beredskap som finns, och inom vilka områden åtgärder kan genomföras. Blir det aktuellt med ytterligare åtgärder återkommer trafikkontoret med ett ärende om detta till trafiknämnden. Det är svårt att uppskatta ekonomiska effekter samt konsekvenser för målgruppen då detta skulle kräva mer fördjupade utredningar för respektive område. Eventuella ekonomiska effekter eller besparingspotential för nedanstående åtgärdsområden kommer därmed inte redovisas i detta tjänsteutlåtande, men rör sig totalt om 20–35 mnkr.

Avgiftsjusteringar. Trafikkontoret ser det som möjligt att genomföra ytterligare justeringar för att öka intäktssidan från resenärer. Göteborg har relativt låga egenavgifter i förhållande till att det är en storstadsregion, och att höja egenavgifterna för enkelresa med 10 % utöver ordinarie indexhöjning bedöms skäligt. Det är även möjligt att förändra regelverk för månadskort ytterligare, exempelvis genom att det bara kan tillämpas på väsentliga resor, och att fritidsresor alltid kostar 49 kronor per resa (2020 års nivå). Effekter av åtgärder bör ge ökade intäkter, men också ett förväntat minskat resande till följd av kostnadsökningen för resenärer. En förändring av avgiftsjusteringar innebär konsekvenser för i princip alla färdtjänstresenärer.

Värt att kommentera gällande avgiftsjusteringar är att det för närvarande pågår ett separat ärende för att förändra avgiftsmodellen för färdtjänstresor. Ett inriktningsbeslut är beslutat av trafiknämnden 2019-12-12, § 479 dnr 1658/19, gällande principerna för avgiftsmodellen. Kan en ny avgiftsmodell träda ikraft kan även denna ge ekonomiska effekter i form av mer kostnadseffektiv trafik i form av förändrade resmönster. Denna modell har en utgångspunkt att vara kostnadsneutral för resenären men om behov finns kan justering göras för att öka trafikkontorets intäkter.

Ändra på avgiftsregler för barn och ungdom.  Avgifterna för barn och ungdom är idag lägre än avgifterna för vuxna, ungdom (7–19 år) betalar 75 % av avgiften gentemot en vuxen, och barn upp till 7 år betalar ingen egenavgift. Utöver detta har ungdomar möjlighet att nyttja sitt skolkort för resor med färdtjänst. Här är det möjligt att göra justeringar. Åtgärder skulle kunna vara att även barn upp till 7 år betalar avgift eller att barn och ungdom har samma avgifter som vuxna. Det kan även vara aktuellt se över om skolkortet ska gälla även på färdtjänst.

Åtaganden utöver grunduppdraget. Trafikkontoret har tjänster inom serviceresor som utförs utöver den lagstadgade grundnivån. Detta är sådana tjänster som beslutats om i kommunfullmäktige, färdtjänstnämnden och trafiknämnden för att möta krav och önskemål från målgruppen utifrån behov. Trappklättring är en sådan tjänst, där rullstolsresenärer får hjälp att ta sig till sin bostad i hus som saknar tillgång till hiss. En åtgärd skulle kunna vara att tidsbegränsa trappklättringen till 6 månader, med eventuell förlängning efter särskild prövning. Detta ställer krav på att resenären i förlängningen ordnar så att dennes bostadssituation inte ställer krav på trappklättring vid resor. En annan åtgärd är att sluta tillhandahålla bilbarnstol vid resor, och att det blir ett föräldraansvar att ha med sig bilbarnstol alternativt att införa särskild avgift för att trafikkontoret tillhandahåller bilbarnstol.

Annan särskild service som bärhjälp med kassar eller att följas till och från entré kan begränsas och bara gälla för de som fått ett tillstånd utifrån myndighetsbeslut för dessa tjänster, med grund i resenärens funktionsnedsättning. Det finns även ett tidigare nämndbeslut avseende att vidga den grupp som har rätt att få med sig ledsagare utan kostnad vid resor. I Göteborg tillämpas en mer generös hållning än vad lagen kräver, något som kan förändras men ekonomiska effekter av ett sådant beslut får genomslag på längre sikt, och inte för år 2020.

Servicenivåer. Inom verksamheten serviceresor finns det höga krav på god service. Beställningscentralen är öppen 14 timmar per dygn och möjligheter att få en resa vid bokning där resenären vill resa omgående ligger inom 45 minuter. Tidsintervall från att vilja resa omgående till att få en resa kallas söktidsintervall. Det är möjligt att minska servicenivåerna, exempelvis att öka söktidsintervallet från 45 minuter till 120 minuter i landsort och från 45 minuter till 60 minuter i tätort. Detta innebär att en resenär som bor i tätort och ringer klockan 14.00 och vill resa omgående istället för att erbjudas senast en bil vid 14.45 istället kan bli erbjuden en bil vid 15.00. Vid kväll och natt finns möjligheter att söktidsintervall halveras då trafiken ser annorlunda ut jämfört med dagtid.

Åtgärder att ändra söktidsintervallerna kan öka väntetiderna för resenärer vid bokning av färdtjänstresor, men minskar de genomsnittliga kostnaderna för resorna då planeringen av resor blir mer flexibel för bokningssystemet. Vidare finns tillgång till nattrafik över hela natten, även de tider som inte kollektivtrafiken är i trafik, vilket också skulle kunna vara aktuellt se över.

Resor som inte ska utföras som färdtjänst. Sjukresor är sådana resor som inte ska utföras genom färdtjänst, utan huvudmannaskapet för dessa resor ligger på Västra Götalandsregionen. Trafikkontorets bedömning är dock att många resor till och från sjukvård istället utförs som färdtjänst. Det kan finnas flera skäl till detta. Det kan bero på en okunskap från resenären avseende skillnad på sjukresa och färdtjänstresa, det kan även bero på att en resa med färdtjänst har en lägre avgift än en sjukresa. Oavsett skäl har trafikkontoret haft svårt följa upp och säkerställa om en resa är en sjukresa eller en färdtjänstresa, av den anledningen att resenärer har möjlighet att resa till sjukhus utan att ha ett vårdärende.

Det saknas en kontrollfunktion för att säkerställa att resor utförs på korrekt sätt, där komplikationen är att vi inte kan neka resenär att genomföra resa, och det är även svårt att bevisa att resan bokas felaktigt. Trafikkontoret kan se skäl att återuppta arbetet för att minska resor till och från sjukvård med färdtjänst, men en sådan utredning/åtgärd kommer att binda upp resurser och kan kräva investeringar i IT-system.

Resor till och från daglig verksamhet. Trafiknämnden har sedan 1 april 2018 tagit över huvudmannaskap för resor till och från daglig verksamhet. Detta är resor som enligt beslut av kommunfullmäktige är kostnadsfria för resenären och som utifrån uppsatta riktlinjer kan utföras med mer individuellt anpassade lösningar än färdtjänst. Då resorna till och från daglig verksamhet är mer kostsamma per resa, samt inte ger någon intäkt i form av egenavgift, kan det finnas skäl att se över dessa. En åtgärd är att avgiftsbelägga resorna, förändra så att resorna ingår i färdtjänstverksamheten med samma regelverk och riktlinjer som övriga färdtjänstresor.

Förvaltningens bedömning

Inom serviceresors verksamhet ges indikationer att de ekonomiska ramarna inte är tillräckliga i förhållande till den förväntade kostnadsbilden för år 2020. Trafikkontoret har därmed en skyldighet att föreslå åtgärder för en budget i balans år 2020. De primära åtgärder om 7 mnkr som föreslås utifrån krav på budget i balans bedöms vara de som ger minst påverkan för flest resenärer. Trafikkontoret förordar att genomföra de föreslagna förändringar för att kunna fortsätta tillhandahålla de lagstadgade tjänsterna som krävs inom serviceresors verksamhet, och att dessa hålls inom givna ekonomiska ramar.

Gilla oss! Dela oss! Följ!