Mats Karnström ställer frågan: Är min fru redan dödsdömd? Det är en berättigad fråga, vem får tillgång till en respirator? Hur prioriteras vi med funktionsnedsättningar i corona-krisen om vi skulle behöva intensivvård?
Mats skriver om sin rädsla för hur hans hustru Helena ska bedömas om hon blir så sjuk att hon behöver intensivvård: ”Risken är stor att den som bedömer henne kanske aldrig tidigare träffat en person med ett omfattande funktionshinder och bedömer henne som en person utan livskvalité”. Läs Mats artikel här.
Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubbens årsmöte i april skjuts upp på grund av corona-krisen. Det flyttas fram till söndag den 24 maj och kommer då också att hållas på Dalheimers hus i Göteborg. Visar det sig att vi inte kan träffas face to face får vi sköta det digitalt.
Vi inser att framtiden kommer att präglas av en kamp för att inte vår välfärd totalt ska raseras i covid-19s spår. Sparande och inskränkningar kommer att försöka göras på människor med funktionsnedsättning. Det gäller att kämpa för vår välfärd: att behålla en bra färdtjänst, fria hjälpmedel, möjlighet till rehabilitering, personlig assistans och allt annat som det är stor risk för att kommuner, VG-regionen och staten kommer att dra ner på eller helt ta bort. Gå med i en funktionsrättsförening – vilken som helst – och var med och kämpa för att få möjlighet att leva ett bra liv även med funktionsnedsättning.
Camp Jened, lägret som tände gnistan för funktionsrättsrörelsen i USA
Crip camp – a disability revolution är en dokumentärfilm som visar startskottet för funktionshinderrättsrörelsen i USA. Filmen ligger på Netflix och är en fantastisk skildring av ett sommarläger för tonåringar i Woodstocks-anda: gemenskap och solidaritet.
Camp Jened var ett läger för ungdomar med funktionsnedsättningar och som hölls år 1971 i New York. Filmen fokuserar på deltagarna som genom gemensam berättigad vrede för alla orättvisor de utsatts för som funktionsnedsatta, förvandlade sig till aktivister. Samhället var fullt av så många fall av diskriminering som personer med funktionsnedsättningar utsattes för och nu hade de fått nog. Deltagarna konstaterade att det inte var de som var problemet utan det var samhället och nu började de göra något åt orättvisorna.
Kom med och delta den 28-29 mars och träffa Förbundsstyrelsen!
Förbundsstyrelsen i Unga Rörelsehindrade bjuder in till en temahelg med workshop i Göteborg den 28-29 mars. Det kommer att bli en tvådagars workshop om Förbundet Unga Rörelsehindrades ideologi och framtida utveckling. Förbundsstyrelsen vill träffa sina medlemmar för att höra era tankar kring vad ni vill göra av och med ert förbund.
Hur ska förbundet se ut i framtiden, säg runt 2030?
På vilket sätt kan vi öka engagemanget för våra frågor?
Hur får vi fler att vilja gå med hos oss?
Var behöver vi tänka nytt och var gör vi redan helt rätt?
Tidigare har jag redogjort för Samrådsmöten med HSS och Samråd funktionshinder den 6 februari. Då har jag skrivit bland annat om VG-regionens sjukresor och Högsbo specialistsjukhus.
Majoriteten av frågorna som tas upp berör tillgänglighet på något sätt för oss som ingår i grupperna: att se, att höra, att röra sig, att bearbeta, att tolka och förmedla information, psykisk ohälsa och att inte tåla vissa ämnen. Begreppet tillgänglighet används för att beskriva hur väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för personer med funktionsnedsättning. Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla. Hur man prioriterar tillgänglighet är en god måttstock på hur man ser på människor värde.
Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben har plats i två samråd i VG-regionen. Ett är samrådet med politiker och tjänstemän från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Det andra är ett samråd som ingår i Beredningen för mänskliga rättigheter. Beredningen för mänskliga rättigheter har fem samråd där politiker träffar representanter för organisationer i civilsamhället. Deltagarna bidrar med erfarenhet, perspektiv och kunskap utifrån våra olika roller. Vi är representanter från Samråd Funktionshinder och representerar grupperna: att se, att höra, att röra sig, att bearbeta, tolka och förmedla information, psykisk ohälsa och att inte tåla vissa ämnen. På mötet med Samråd Funktionshinder den 6 februari diskuterades det bland annat projektet Högsbo specialistsjukhus.
Ingången till Regionens hus, alltid lika välkomnande, not.
Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben har en plats i två samråd i VG-regionen. Ett är ett samråd med politiker från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) och tjänstemän från Västra Götalandsregionen och det andra ett samråd som ingår i Beredningen för mänskliga rättigheter. Syftet med dessa råd är att öka Västra Götalandsregionens kunskap om funktionshindrades situation och genom samråd öka förståelsen för vad regionen kan förbättra inom de olika områdena. Vi är representanter från: att se, att höra, att röra sig, att bearbeta, tolka och förmedla information, psykisk ohälsa och att inte tåla vissa ämnen. Trots de fina föresatserna som vi kan läsa om på VG-regionens hemsida är det ett stort gap mellan dessa goda föresatser och den verklighet som vi befinner oss i. Detta är något som slår mig vid varje möte, det blir en redig käftsmäll.
På Färdtjänstens råd för funktionshinderfrågor den 29 januari kommer förvaltningen lägga fram förslag på sparpaketet på sju (7) miljoner kronor. Med tanke på att Göteborgs stad inte ser några hinder att sprätta 138 miljoner kronor på att utreda projektet linbanan anser Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben att det är ett medmänskligt lågvattenmärke att spara sju miljoner kronor på färdtjänsten i Göteborg.
Färdtjänsten
listar tre huvudförslag som ska spara in dessa sju miljoner:
Ändrat regelverk för månadskort
Mer aktiv hänvisning till flexlinjetrafik
Personaladministrativa kostnadsminskningar.
Dessutom listar de ett antal möjligheter till ytterligare åtgärder. Förvaltningens förslag ligger sist i texten och Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben kommenterar och besvarar i början av texten.
Vi utläser att det är en ren nedmontering av färdtjänsten som beskrivs i de tre huvudpunkterna och de ytterligare åtgärder som föreslås kan ge besparingar. Är det politikernas intention att på sikt avveckla färdtjänsten och ställa människor med funktionsnedsättning utanför samhället? Säg det då till oss rakt i ansiktet så vi kan ta den riktiga diskussionen! Då vet vi också vilka partier som är värda att rösta på.
Kvinnor med funktionsnedsättning. Låt oss prata om detta!
Vill du vara med en fokusgrupp och dela med dig av dina erfarenheter av ojämställdhet för kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och inom studieväsendet?
En bra anpassning av ens hem är en förutsättning att livet ska fungera.
På möte med Funktionsrätt där temat var bostäder berättade Thomas Martinsson om hur dagsläget är i Göteborg när det gäller bostäder. Thomas är chef för Bostadsenheten på Fastighetskontoret. Det hade varit toppen att få skriva att det är mycket på gång och att läget är fint när det gäller bostäder men det är det inte. Gå med i Unga Rörelsehindrade Göteborgsklubben och se till att det blir en förändring!
Har man väl lyckats få en bostad kan Fastighetskontoret erbjuda:
Bostadsanpassning enligt Bostadsanpassningslagen SFS 2018-222. År 2018 gjordes 3258 ansökningar om bostadsanpassning i Göteborg och majoriteten fick anpassningen godkänd och 50 % av de sökande är över 85 år gamla. Oftast är det enklare anpassningar som: stödhandtag, anpassning av trösklar, duschlösningar men också dörröppnare och trapphissar och andra dyrare åtgärder. Det gäller att fastighetsägaren går med på anpassningen för nekar dem så kan inte anpassningen genomföras.
